Ölskolan: Boom för imperial stout

Nu kommer de starka mörka ölen – och som de kommer, flera stycken. Mörkt, alkoholstarkt med massor av toner av choklad och kaffe. Fylligt, komplext och med en skön efterbeska. Och inte minst – lagringståligt. Se där några av de egenskaper vi hittar hos en av världens mest spännande öltyper: Russian Imperial Stout. Eller Imperial Russian Stout, som vissa väljer att kalla den.

Ursprunget hittar vi långt tillbaka, vi talar London för omkring 300 år sedan. Då inleddes tillverkningen av ett kraftigt öl som fick namnet porter eftersom det var framför allt hamnarbetarna och de så kallade bärarna som föredrog öltypen. En annan bakgrund till namnet sägs vara att folk ropade porter när bärarna kom med lådor med just denna öltyp. Hur det än är med den saken dök begreppet stout upp i ungefär samma veva. Visst finns termen stout daterad redan till 1677 när det handlar om öl, men det var det irländska bryggeriet Guinness som först gjorde begreppet allmänt då de 1780 började kalla sin starkare porter för Stout Porter. Vi ska komma ihåg att termen stout betyder kraftig, solid, långlivad och ger en ganska tydlig indikation om vilket typ av öl det handlar om. Vid denna tid var en stout alltid starkare än en porter och det var egentligen den enda skillnaden.
Idag däremot är det ganska svårt att skilja dessa båda ölkategorier åt. Stouten är torrare, menar en del. Portern är aningen alkoholsvagare, menar andra. Men det räcker inte. Danskarna gör det enkelt för sig när de skriver porter/stout på etiketten.

Men när vi kommer till Russian Imperial Stout är det en annan femma. Denna öltyp är bland de starkaste, mest komplexa som finns. Eller har funnits. För det är sannerligen ett historiskt öl, något som gärna framförs av bryggarna av nämnda dryck. Ölet började tillverkas i mitten av 1700-talet och var starkare än mycket av det öl man tidigare hade sett. Anledningen var att det skulle klara transporten till tsarinnan Katarina II av Ryssland som uppges ha varit mycket förtjust i ölet. Thrale’s Brewery heter bryggeriet som kan tillskrivas uppkomsten, men redan 1781, alltså närmare två decennier innan tsarinnan dog, bytte bryggeriet efter ändrade ägarförhållanden namn till Barclay Perkins Imperial Brown Stout. När sedan Courage tog över återtog man delvis namnet och kallade ölet för Courage Imperial Russian Stout.

Men på denna korta tid, bara några decennier, hade man mutat in ett begrepp som var så intressant att flera bryggerier började göra sin egen variant på en Russian Imperial Stout. Men med de kännetecken som nämnts ovan: starkt, solitt och långlivat, alltså.

Den kanske allra mest klassiska varianten hittar vi hos John Smith, bryggeriet i Tadcaster nordost om Leeds, som tillhör Courage. Eller ska vi säga hittade. För vid ett besök på bryggeriet för ett femtontal år sedan, berättade dåvarande bryggmästaren att de skulle sluta med tillverkningen av ölet. Det sålde för lite. Ridå! Sista årgången av ölet är från 1993 i den lilla, karakteristiska 170 ml-flaskan, en av världens snyggaste presentationer i ölväg. Jag har aldrig lämnat ett bryggeri med sådan nedstämdhet som denna mulna höstdag i slutet på 1990-talet. Tadcaster, denna gamla bryggeristad i hjärtat av England, blev precis så där dystert som bara en industristad i England kan bli. Jag har inte återvänt till staden sedan dess.

Just därför blev nyheten om att ölet ska återuppväckas desto roligare. Bryggeriet Wells & Young’s of Bedford lyckades köpa loss rättigheterna till namnet på det kraftiga ölet och inledde produktion av nämnda öl 2007. Och nu har ölet landat på den engelska och amerikanska marknaden. Smaken är ungefär likvärdig – komplex, fyllig, fullpackad med kaffetoner och en stram torrhet med läcker längd och skön efterbeska. Tyvärr har man bytt flasktyp, men det går inte att gräva ner sig i det. Lyckan är att ölet är tillbaka.

Men! Nu finns samtidigt en uppsjö varianter av denna öltyp och de kommer från hela världen. USA är värst (någon som är förvånad?) och gör flera överextraherade öl på amerikanskt vis. Men gott blir det, nästan jämt. Här hittar vi brygder som Flying Dog Kujo Imperial Coffee Stout, Flying Dog Gonzo Imperial Porter och Samuel Adams Imperial Stout. För att nämna några. Från England kommer klassiska Samuel Smith’s Imperial Stout och från Danmark dyker Gudeløs Imperial Stout upp. Samtliga landar då och då på den svenska marknaden.

Samtidigt går det idag att hitta fler varianter, inte minst på Systembolaget, än någonsin. Oavsett om de kallas Imperial Porter eller Lava Smoked Imperial Stout (från Island). Och nu kommer fler, höstens anländande betyder också Imperial Stout-intåg på Systembolaget. En handfull nyheter på Systembolaget ska få svenska ölkonsumenter att upptäcka något av det godaste som finns i ölväg.

»Mörkt, alkoholstarkt med massor av toner av choklad och kaffe. Fylligt, komplext och med en skön efterbeska.«

Ser vi till de svenska bryggerierna har de förstått, redan för några år sedan, att haka på. Eller möjligen leda vägen. För de flesta mikrobryggerierna i landet har sin egen, en eller flera, varianter av ölet: Kosacken Imperial Stout från Hanverksbryggeriet i Västeråstrakten, Fristadens Stolta Imperial Stout från Eskilstuna Ölkultur och Nils Oscar Imperial Stout från Nils Oscar, en av de stora trendsättarna, är bara ett axplock.
Det finns fler och – inte minst – fler är på gång. Minnet av eftermiddagen i Tadcaster, när vi sätter oss i bilen och åker bort, långt bort från det i flera år efterlängtade bryggeribesöket som slutade i absolut missmod, börjar äntligen lägga sig.

Några (av många) Imperial Stout du inte får missa

Slottskällans Imperial Stoutnr 1355) 28:70 kr
Julkryddigt i ton, maltigt med bra beska, samtidigt sött med inslag av rågbröd, lite pomerans, apelsin, honung, mörk sirap och en avslutande chokladsötma i möjligen lite svensk stil.

Yeti Imperial Stout (nr 1667) 31:90 kr
Mycket brödigt i smak, rejäl beska, inslag av mörk bitterchoklad av hög kvalitet, komplext med toner av kaffe, lakrits, svagt bränd ton och en fin torrhet i avslut.

Lava Smoked Imperial Stout (nr 88060) 36:30 kr (Beställningssortimentet)
Kraftigt, komplext, mycket fylligt med inslag av tjära, asfalt, lite soja, långt i eftersmak med påtagligt torr karaktär och avslutande inslag av torrostat kaffe, tjära och fruktighet.

Samuel Smith’s Imperial Stout (nr 88696) 34:70 kr
(Beställningssortimentet)
Mjukt rostade toner, lite sötaktigt men ändå med ett torrt intryck, fruktigt, drar lite åt choklad, aningen karamelliserad ton och rejält intressant i längd samtidigt som ölet är ett av de mest tillgängliga i sin kategori.

Johan Franco Cereceda är en av landets mest meriterade vinjournalister. Har bred erfarenhet av både journalistik och vin och annan dryck, bland annat som uppskattad utbildare. Johan har tidigare dessutom jobbat på flera av landets vintidningar. Är en av Nordens ledande Spanienspecialister.