Tobermory Distillery – liten öwhisky med stor smak

När solen bryter igenom det tunga molntäcket och når de ikoniskt färgglada husen på ön Mull, kan detta vara en av de vackraste platserna i världen. Här i den lilla staden Tobermory kan man promenera längs med marinan, traska upp några gator för fantastisk utsikt över bukten eller besöka ett av Skottlands charmigaste destillerier.

Text & Foto: Frida Birkehede

’Thobar Mhoire’, eller ’Maria källa’, är det gaeliska namnet för Tobermory, ett av de mest pittoreskt belägna destillerierna i Skottland. En gång i tiden hette det istället ’Ledaig’, vilket betyder antingen ’trygg tillflyktsort’ eller ’brant sluttning’, vilket är passande då man kan få en fantastisk utsikt över både den lilla orten med samma namn och den vackra bukt den ligger belägen i.

I många år pratades det om att skotsk whisky smakmässigt kunde delas in i olika geografiska områden, där Islay var känt för sin rökiga whisky och Speyside för sin lätta och fruktiga stil. Numera frångår fler och fler destillerier denna lite strama mall, och för Tobermorys del har man alltid gått sin egen väg oavsett. Ön Mull, med sina 875,4 km², är Skottlands fjärde största ö och slår Islay med över 200 km², men trots det tar man torven för att skapa Ledaig, från andra öar – bland annat Islay – och fastlandet, då torvmossarna på ön är skyddade av lagstiftning. På Tobermory tillverkar man både rökig whisky, vid destilleriets gamla namn Ledaig, och ickerökig som bär destilleriets nuvarande namn. Detta innebär att man trots sin relativt ringa produktion på runt en miljon liter nysprit per år kan erbjuda whisky med olika åldrar och olika stilar, något som för med sig vissa fördelar enligt Brand Home Manager Olivier MacLean.

– Även om vår whisky har sin speciella karaktär kan alla hitta något de tycker om.

Olivier MacLean har, det skotskklingande namnet till trots, inte vuxit upp på Mull. Därför är det lite extra fascinerande för honom när hans barn kommer hem och har lärt sig nya ord på den lokala variant av gaeliska man talar här. Uppvuxen i Schweiz är han flerspråkig i tyska, franska, italienska, spanska och – såklart – engelska, och med en karriär som spänner sig över schweiziska armén via ett diplom från State of Texas till den lilla ön vid den skotska västkusten där han nu bor med fru och barn. Här, bland de kulört putsade husen, de små fiskebåtarna och den slående naturen trivs han och brinner för att fler ska upptäcka den smakrika whiskyn från ön. Tobermory Distillery är ett av Skottlands äldre destillerier, då det grundades redan 1798. Genom åren har Tobermory Distillery sett både mot- och medgångar.

– På 80-talet var man tvungen att sälja ett av lagerhusen, något vi desperat hade behövt ha kvar idag då 98 % av den sprit som destilleras här fraktas till fastlandet för både lagring och buteljering, och sedan delvis måste fraktas tillbaka för försäljning, berättar Olivier.

Trots det fantastiskt vackra läget, den mångsidiga whiskyn och den anrika bakgrunden är destilleriet på sätt och vis lite av en doldis. Visst finns det många whiskykännare som uppskattar en Ledaig eller Tobermory i glaset, men när det gäller marknadsföring sker allt på en ganska liten skala – i alla fall om man jämför med flera av konkurrenternas påkostade reklamkampanjer. Här kokas bara en bråkdel av vad jättarna på fastlandet producerar, och att whisky från Tobermory är så omtyckt beror till stor del på dess goda rykte.

Att destilleriet ligger inkilat mellan andra byggnader i den lilla hamnen gör det svårt att bygga ut, men småskaligheten har också sina charmiga fördelar. Ett exempel på det är den lokala bonden som med regelbundna intervaller hämtar draven, alltså maltresterna från produktionen, till sina lyckligt lottade kor men också har möjlighet att sälja sin ost i destillerishopen – till besökarnas förtjusning.

Trots Tobermorys aktningsvärda ålder och traditionella utseende med de vitkalkade väggarna och den charmiga lilla innergården har man kunnat renovera destilleriet på ett estetiskt varsamt – och bland väldigt kreativt – sätt. Mellan 2017 och 2019 var destilleriet stängt då en större renovering ägde rum i både produktionsdelen och besökscentret, berättar Olivier MacLean.
– Sedan april 2017 har vi bland annat bytt ut alla fyra washbacks, en spritpanna och en lågvinspanna plus lagt ett nytt fint tak på destilleribyggnaden. Något som känns extra roligt är att vi har byggt ett nytt destillationsrum för vår Tobermory Hebridean Gin, som vi gör på lokala växter och vår egen nytillverkade maltsprit.

Den nya mäsktunnan är bara något år gammal, då den gamla hade runt ett halvt sekel på nacken och var gjord av gjutjärn. När det var dags att ersätta den fick man helt sonika riva en av väggarna för att kunna forsla ut den samt bygga upp väggen igen när den nya tunnan var installerad. Pannorna till den där maltspriten är lite speciella med, dels på grund av sina ’boiling balls’, eller refluxkulor, som sitter längst ner på halsen och skapar högre kopparkontakt mellan panna och destillat, vilket i sin tur ger en renare sprit. Dessutom är deras ’lyne arms’, den del av halsen som leder ångorna vidare mot kondensering, riktade med lätt uppåtlutning vilket också skapar en renare och lättare sprit.

– De fångar upp de flyktigare spritångorna och ger oss en väldigt mjuk new make, förklarar Olivier, och fortsätter:
– En annan kul grej med våra pannor är att lågvins- och spritpannorna är nästan lika stora med sina 17 000 respektive 16 500 liter vardera.

Idag visar Tobermory Distillery, med sina två sorters singelmaltwhisky, framfötterna där olika sorters fat får destillatet att sjunga i olika tonarter. The Hebridean Series låter den orökiga Tobermory-whiskyn bekänna färg med en förlagring på bourbonfat och en slutlagring på sherryfat. Serien består av fem årliga, limiterade utgåvor av Tobermory-whisky där varje flaska hyllar destilleriets hem på Isle of Mull.

– Vi har tagit vår populära Tobermory 15 Year Old och låtit den mogna ytterligare i Gonzales Byass Oloroso-fat. Varje årlig release har legat ett extra år på sherryfaten, vilket skapar en riktigt intressant kollektion som visar på hur destillatet utvecklas år för år, delger Olivier.

Destilleriets rökiga whisky finns också i en ny och spännande tappning, Ledaig Sinclair Series Rioja Cask Finish, där den första releasen i deras nya Sinclair-serie är rubinröd till färgen och låter tydlig torvrök möta sött och fruktigt rödvin. Gemensamt för all whisky från Tobermory Distillery är att den varken är kylfiltrerad eller färgad av tillsatt sockerkulör.

Livet går sin gilla gång i Tobermory, med fiske, sociala sammankomster – och så whisky,

Frida Birkehede var Allt om Whiskys stipendiat 2015 och åkte till Skottland för att välja ut ett fat Old Pulteney. Hon är från Skåne och driver till vardags bloggen Änglarnas Andel. Favoritwhiskyn är Caol Ila.