Ingen lär väl ha missat att klimatet är ett hett diskussionsämne, och även om de flesta säkerligen tar sig ett glas whisky för att njuta en stund kan inte ens whiskyindustrin numera blunda för dess påverkan på miljön. Även om det är snudd på omöjligt att sätta sig in i alla teknikaliteter så har Allt om Whisky gjort ett tappert försök att sammanfatta de väsentliga punkterna på agendan när det gäller malt och miljö!
Foto: Waterford Distillery, Frida Birkehede

Torv

Torvlager förekommer naturligt i marken över stora delar av världen och dessa lager tar lång tid på sig att växa eftersom en torvmyr växer mellan ett fåtal millimeter till tio centimeter om året. Här i Sverige är många av våra torvlager runt tvåtusen år gamla, men det finns torvbestånd som har cirka tio tusen år på nacken.

I Sverige skördar man att bara från konstgjort dränerad mark för att inte skada flora och kretslopp. I Skottland består en femtedel av landytan av torv, och idag är skotska torvområden föremål för en miljöfokuserad debatt. Torvmossar binder nämligen runt dubbelt så mycket koldioxid som skogar, vilket gör att man på senare år börjat återställa torvmarker som tidigare skövlats för hårt, allt för att de ska kunna hjälpa oss att minska vår negativa inverkan på miljön.

Runt en tredjedel av Skottlands torvmark har förbrukats genom jordbruk eller utgrävda diken och utan torvens skyddande vattenlager frigörs koldioxid i atmosfären.

Även om man från statligt håll arbetar målmedvetet med att återställa torvmyrar har den stora efterfrågan på råvaran till whiskyproduktionen gjort att man idag inte längre kan skörda den på vissa håll i Skottland.

Även om detta kan låta dramatiskt finns det så pass stora torvlager att man idag, tillsammans med återställningsarbetet, ser att torven bildas i högre takt än den skördas. Dessutom väljer många företag inom whiskyindustrin idag att se över hur mycket torv man förbrukar.

Torvblocken kan malas ner till ett pulver som sedan används i kölnan som ett smaksättande komplement till andra bränslen, och vissa mälterier effektiviserar sina värmesystem så att den torv som bränns genererar mer rök och smak, vilket innebär att man kan elda mindre mängd torv för att uppnå samma smakeffekt.

Korn

Kornets miljömässiga påverkan delar konsumenter, forskare och marknadsförare i två läger. Scotch Whisky Association (SWA) ställer sig positiva till spannmål som är motståndskraftiga mot ett förändrat klimat och vill gynna tekniska innovationer som hjälper lokala ekosystem att frodas.

Detta låter naturligtvis toppen, men vad är i så fall folk oense om? Grovt förenklat kan man sammanfatta det hela med tre bokstäver: GMO. Den offentliga debatten om genetiskt modifierade grödor och ny förädlingsteknik är fortfarande het, särskilt i Europa.

Kritiker fokuserar på möjliga risker, samtidigt som förespråkarna ser till potentiella fördelar. Vetenskapligt sett kan användandet av genetiskt modifierat korn leda till ekonomiska, miljömässiga och hälsomässiga fördelar genom högre skördar, högre vinster och minskad användning av kemiska bekämpningsmedel. Några studier visar också att genmodifierade grödor skulle kunna hjälpa till att minska utsläppen av växthusgaser.

Tvivlarna anser dock att historien gång på gång visat på hur vi människor inte kunnat räkna med alla konsekvenser av vårt vetenskapliga laborerande. Dessutom är en av trenderna inom whiskybranschen att använda sig av gamla, bortglömda kornsorter för att bevara den biologiska mångfalden samt för att få ett PR-mässigt övertag. Många whiskyälskare gillar tanken på att whiskyn de dricker är så nära en historisk upplevelse som möjligt, och det är möjligt att olika kornsorter kan påverka whiskyns smak.

– En av sakerna vi upptäckte var att det inte var någon större smakskillnad mellan moderna kornsorter eftersom kornförädlingen genom åren har fokuserats på avkastning, klimathärdighet och motståndskraft mot sjukdomar – man undersökte aldrig kornets smak, menar Mark Reynier, grundare av irländska Waterford Distillery.

Oavsett vilken sida man står på har ett ökat antal ekologiska whiskybuteljeringar släppts de senaste åren, bland annat av Benromach, Spirit of Hven och Loch Lomond, något som uppmärksammats av både branschen och konsumenter.

Vatten och värme

Enligt de mål som Scotch Whisky Association satt upp ska skotska destillerier år 2040 vara helt självförsörjande på energi genom att använda hållbara biprodukter, förnybara råvaror, och göra sig oberoende av fossilt bränsle. Istället ska man använda förnybara energikällor samt skapa nya råvaror för andra sektorer eller låta överskottsenergi gå till det nationella nätet.

Enligt Andrew Brown, destillerichef på Bunnahabhain, har man de senaste åren arbetat intensivt med att modernisera produktionen för att minska destilleriets klimatavtryck.

– Under de senaste 18 månaderna har vi installerat en biomassapanna och vedpanna. Alla restprodukter från destilleriet kommer att förbrännas på detta sätt som ett led i vår resa mot netto noll i koldioxidutsläpp. Det blir lika mycket som om vi hade plockat bort varenda bil på Islay, berättar han stolt.

Ett annat sätt att arbeta klimateffektivt är att som destilleri använda vattnet för att exempelvis även värma upp delar av tillverkningsprocessen. Detta är något svenska Agitator har tänkt på. Det hetvatten man får över efter destillationsprocessen returneras till nätet för att värma kontor och hem. Man vägrar att använda olja som bränsle och spillvärmen från pannorna går till mäskpannor och bryggverk, för att nämna några saker.

För Euan Henderson, destillerichef på Speyburn, är det en självklarhet att destillera mer och mer miljömedvetet.

– Vi gör detta genom innovation, investeringar och för att hitta smartare, mer hållbara sätt att göra vår whisky. Speyburn var till exempel det första destilleriet i Inver House-gruppen som försågs med ett TVR-system (Thermal Vapor Recompression), vilket förbättrade energieffektiviteten och minskade utsläppen. Vi använder också renare bränslen för att driva produktionen och för att bli mer energieffektiva för varje liter alkohol vi tillverkar.

Lokalt och globalt

En annan del av SWA:s ambitiösa strategi för att uppnå nettonollutsläpp till 2040 är att ägarföretag och destillerier ska använda grönare transportsätt samt att förpackningarna inom branschen ska bli mer hållbara genom exempelvis flaskor av lättviktsglas och plast.

Dessutom påverkar det ökande antalet destillerier också miljön, på ett positivt sätt. Antalet whiskydestillerier som poppat upp världen över sedan millenniumskiftet är många och detta innebär oväntade fördelar genom en föryngring av whiskybranschen där gamla mossiga föreställningar utmanas och innovativa destillerier uppstår, som nya whiskydrickare kan identifiera sig med.

Yngre generationers miljömedvetenhet kan dessutom göra att ny teknik kan ge minst lika hög status som pannor anno 1800-talet. Dessvärre finns det också nackdelar med denna branschexpansion, då destillerierna med sina varumärken möts av högre konkurrens och att denna konkurrens sporrar på brytandet av ny marknadsmark i andra världsdelar, något som inte direkt sänker utsläppen för den globala frakten av flaskor.

Dock kan fler destillerier ge upphov till fler lokala varumärken, som för den klimatmedvetna konsumenten innebär att man nu kan handla whisky som tillverkats betydligt närmare än den whisky man tidigare köpte.

Till syvende och sist är det bara att krasst konstatera att whisky är lyxkonsumtion, oavsett hur viktig denna gudabenådade dryck än må vara för oss whiskyälskare. Kanske är det just detta som är en del av själva tjusningen och vikten med drycken – vi måste inte dricka whisky för att klara livhanken, men den sätter onekligen guldkant på tillvaron och ett liv utan njutning låter ju knappast särskilt härligt.

I en värld som hotas av klimatkrisens fyra ryttare kanske whisky, särskilt av det grönare slaget, kan lindra både oro och kval. I takt med att fler och fler destillerier arbetar med en klimatinriktad agenda kan vi dessutom njuta av livets vatten med både lättare sinne och lättare klimatavtryck.