Frågorna är många och de kommer i alla former till redaktionen. Här kommer några som handlar om öl. Vi lät vår ölskribent Michel Jamais ta hand om dem. Fortsätt skicka in dina funderingar och frågor om dryck. Har du några frågor du önskar ställa så maila till
info@tastynews.se och skriv Frågor & Svar i ämnesrutan. Vi försöker svara så gott vi kan.

Fråga:
Vad är egentligen ett ”light-öl”?
Petra, Trosa

Svar:
Hej Petra
Den direkta översättningen skulle nog bli »lättöl«, men den är inte helt korrekt. Det lättöl vi har i Sverige syftar på ett öl med en lägre alkoholhalt, från 0.5 till som mest 2.8 procent, som gör att det dels blir skattebefriat och dels får säljas i vanliga butiker. Talar man däremot om »light-öl« menar man öl med lägre kaloriinnehåll och då är det vanligen ett öl med minst 30 procent mindre kalorier än en vanlig version av ölet.

För bryggaren innebär det två saker. För det första måste man hålla ner alkoholhalten eftersom etanolen (alkoholen) innehåller nästan dubbelt så mycket kalorier som kolhydraterna gör. För det andra måste man se till att det kvarvarande ojästa maltsockret minimeras.

Att göra öl med lägre alkoholhalt handlar om mängden malt och råvara som tillför socker i vörten och hur man mäskar fram detta socker. Använder man en mindre mängd råvara per vattenmängd leder det inte bara till att ölet får en lägre alkoholhalt, utan också en lättare kropp och mildare smak.

För att reducera kvarvarande ojäst dextrinsocker måste man arbeta med enzymer som bryter ner det sockret och därmed blir ölet fritt från socker och får då en torrare och lite lättare smak. I Tyskland följer man fortfarande renhetslagrarna från 1516 och då får man inte tillsätta sådana enzymer.

Istället kan bryggaren blanda ut den krossade malten med 40-gradigt vatten och därigenom få en naturlig uppkomst av dessa enzymer. Det är lite mer omständligt men fungerar utmärkt.
Det finns också en öltyp som i Tyskland kallas Diätbier, som är ett öl med normal alkoholhalt men helt utan kvarvarande restsocker.

På Systembolaget hittar du Coors Light, nr 1559 för 14:90.
Michel

Fråga: De senaste åren har det kommit alltfler kvalitetsöl i burk. Är det bara en trend, eller finns det fördelar med burken?
Bengt, Sollentuna

Svar:
Hej Bengt,
För oss konsumenter finns det såklart ett par fördelar som har gjort att burken har blivit populär. De två mest uppenbara fördelarna är att burken i sig som förpackning både väger mindre och är mer tålig än vad glasflaskan är. En tredje fördel är att det går snabbare att kyla ett burköl än ett flasköl. Motsatt finns det såklart en nackdel, burkölet kommer inte hålla ölet kylt lika länge som flaskölet.

Tittar man mer rent tekniskt på burkölet finns det ett par fördelar. Eftersom burken är 100 procent hermetisk försluten och helt utesluter syreutbyte och risk för oxidation är den faktiskt en bättre förpackning än flaskan. Det gör att ett burköl kan hålla sig fräschare i doft och smak lite längre jämfört med flaskversionen. En av förklaringarna är också att burken inte släpper igenom något UV-ljus som kan sätta igång en oxidation och försämring av ölets dofter och smaker, medan flaskor och särskilt klara flaskor gör det.

En vanlig kritik mot burktappad öl är att den smakar "metalliskt" (det är egentligen ingen smak utan en känsla). I själva verket finns det inga belägg för det. Jag har både läst studier och gjort egna tester på detta och det verkar vara så att 50–60 procent av öldrickarna föredrar flasköl före burköl när man frågar dem.

När samma personer utsätts för blindprovning av samma ölmärke i burk och flaska är resultatet ett annat, det är snarare så att ytterst få personer känner någon skillnad mellan burk-ölet och flaskölet.

Den metalliska biton som ett öl har kommer snarare från bryggeriprocessen än från burken, exempelvis mineralhalten i vattnet eller från undermålig förvaring av malt eller humle.
Värt att notera är att alla öltyper inte lämpar sig för burk. De öltyper som får en sista flaskjäsning, som exempelvis belgiska klosteröl eller vissa alkoholstarka öl, kan inte tappas i burk.

När ölburkarna introducerades i USA i större skala för ungefär tio år sedan var återvinningen av burkarna inte lika stor som den är idag. Sedan 2015 anges att omkring 55 procent av burkarna återvinns medan bara 27 procent av glasflaskor går till återvinning. Där ses burken därför som en miljömässig fördel. Om det i Sverige är en fördel eller inte är svårt att säga eftersom vi har ett mycket större utvecklat system för sortering av avfall. Både glas och burkar går idag i stor utsträckning till återvinning. Tittar man på statistiken för öl- och läskburkar under 2019 framkommer det att 85.8 procent av alla burkar återvanns. Totalt sett gav det 1 870 ton återvunnen aluminium.
Michel