Royal Lochnagar – drottningdrycken
Daniel Wahl
3 år sedan
Royal Lochnagar har döpts efter det intilliggande berget medan berget har fått namnet efter en sjö. Maltwhiskyn med samma namn var en gång den dyraste i Skottland, vilket möjligen kan ha berott på en viss Victoria…
När destilleriet fyllde 150 år (1998) kom ingen mindre än prins Charles och gratulerade. Fast han behövde inte göra någon omväg eftersom han periodvis bor i stort sett vägg-i-vägg. Nu var han ju inte heller precis den första kunglighet som kom på besök.
När drottning Victoria med familj kom till slottet Balmoral första gången skrev man 1848 och hon hade varit drottning sedan 1837, gift sig med kusinen prins Albert tre år efter det och hunnit med att föda sex barn (det blev tre till). De hade hyrt slottet av hertigen av Fife för att där få en senkommen semester. Så snart de kom fick de en inbjudan från destilleriägaren John Begg vars Lochnagan Destillery inte låg långt därifrån. Till Beggs förvåning dök drottningen, prinsen och de tre äldsta av deras barn upp redan två dagar senare, närmare bestämt den 12 september.
I sin ”Skotsk Whisky” citerar Per Ellsberger destilleriets journal där Begg skrev så här:
”I asked whether he would like to taste the spirit in its matured state, as we had cleared some that day from bond, which I thought was very fine.”
Både prinsen och drottningen lär ha gillat vad de bjöds på för de utnämnda destilleriet till kunglig hovleverantör och namnet ändrades till Royal Lochnagar. Enligt en uppgift dröjde dock denna namnändring ända till 1861, men sedan var ”Royal” ända fram till 1970-talet då dåvarande destillerichefen tog bort epitet i ilska, sedan The Duke of Edinburgh i ett middagstal anklagat destilleriet för att förorena vattnet i närliggande floden Dee. Ägarföretagets VD satte sig genast på ett plan och flög upp, gjorde en grundlig undersökning med experters hjälp och de kom fram till att det i själva verket var det kungliga slottet vars septiska tank läckte. Det dröjde sedan sex år innan ordet Royal kom tillbaka på etiketterna.
Men tillbaka till drottning Victoria, som för övrigt lär ha haft en blandning av rött bordeauxvin och whisky som favoritcocktail (undrar just vad hon skulle gillat Glenmorangie Burgundy Wood eller Bowmore Dusk Bordeaux Wine Casked). Hennes (och prinsens) utnämning var förstås den allra bästa reklam John Begg kunde tänka sig och whiskyn blev under de kommande åren en succé och det trots att den var en av de dyraste i landet.
Angående destilleriets historia finns det en del olika versioner, även om samtliga är överens om att det var den före detta lönnbrännaren och whiskysmugglaren James Robertson som uppförde det allra första Lochnagar Destillery. Men sedan hävdas det på olika håll att det brändes ner av hans ilskna konkurrenter, en del källor menar att det till och med var två destillerier som brann ner.
Några bränder skriver dock R. A. Profeit inte om i sin bok ”Under Lochnagar”, som utkom 1897 och i första hand handlar om berget och dess omgivningar, men där man också kan läsa följande:
”In 1825 James Robertson of Crathie — an old smuggler — erected the first regular distillery on Upper Deeside. It stood near the site of the suspension bridge, and was an insignificant building covered with wood. About 1838 the distillery was removed to its present site. James Robertson was succeeded by the laird of Abergeldie himself, but he soon let it to one William Farquharson. The latter transferred his interest to the firm of Begg & Buyers, and thereafter started another distillery at Balnacroft, Abergeldie, which was not long in use. The firm that succeeded Farquharson was by and by solely represented by the senior partner.”
Och den senare var alltså John Begg som 1845 uppförde ännu ett destilleri på den södra stranden, om man får tro historieskrivningen, och kallade detta för ”The New Lochnagar Distillery”.
Hur det kommer sig att berget fått sitt namn efter en liten sjö på ena bergssluttningen finns det en mängd teorier kring och de diskuteras ingående i Profeits bok, som menar att det egentligen borde heta White Mounth, och ”mounth” är då skotska för berg helt enkelt. Men Lochnagar heter det och gjorde så redan 1807 när Lord Byron skrev ”I sigh for the valley of dark Lochnagar” i en dikt som handlar om hans minnen från sin barndom då han under en period bodde i närheten.
På gaeliska blir bergsnamnet Beinn Chìochan och det lär betyda ”bröstberget” eller ”berg av bröst”, vilket föranlett någon att hitta på en befängd historia om att bergets nuvarande namn skulle bero på att drottning Victoria var – just det: viktoriansk, så man döpte om berget för hennes skull. Fast hon kom ju inte dit förrän 1848…
Nå, efter Beggs bortgång 1880 fortsatte driften att skötas av hans ättlingar i olika konstellationer via fonder och företag. Det fortsatte så ända till dess att dåvarande Guinness UDV tog över. Idag ingår destilleriet i Diageo och är deras minsta.
Under många år gick det mesta av Lochnagars whisky till den redan vid förra sekelskiftet så populära VAT 69 – så är det än idag fast numera finns den också i Johnnie Walker Black och dito Blue.
Av den totala produktionen på cirka 500 000 liter blir det 5 000 lådor med deras 12 Y.O. och 3 000 Select Reserve.
Bakom destilleribyggnaden ligger en damm varifrån man hämtar sitt kylvatten. Vattnet kommer från bergets sluttningar där det finns flera källor – mäskvattnet hämtas numera direkt från dessa via en pipeline.
Hela produktionen sköts av sex anställda, sedan 2005 under ledning av Donald Renwick som för drygt 25 år sedan började vid buteljeringsbandet på White Horse.
Det är också han som numera leder Diageos internutbildning Malt Advocate som sedan många år hålls på Lochnagar, vars litenhet gör att alla faser i produktionen blir enkelt överblickbara och lättbegripliga.
1987 byggdes det gamla uthuset om till besökscentrum och elva år senare restaurerades det och man öppnade en butik med ett stort single malt-utbud.
Royal Lochnagar
JÄSKAR: tre stycken av skotskt lärkträ, två av dem rymmer 28 000 liter medan den tredje tar 18 000.
PANNOR: Två lökformade kittelpannor. Mäskpannan rymmer 7 410 liter och värms med rostfria värmeelement. Spritpannan klarar 5 450 liter och värms med rostfria ångrörsslingor.
Relaterade inlägg
