Ta ett av Skottlands mest respekterade destillerier. Välj ut ett par fat och buteljera för Sverige. Läck nyheten på en väl utvald mässa och släpp sedan flaskorna på Systembolaget. Se hur de säljer slut på mindre än tio sekunder, bokstavligen. För bra för att vara sant? Inte när det gäller Highland Park och Martin Markvardsens nya single cask-flaskor.

Som tur är lyckades vi övertyga Markvardsen om att hålla ett prov åt oss, så vi häller upp två glas med vad som onekligen måste vara årets mest eftertraktade whisky.

Cask no. 6403, 1:st fill european sherry hogshead, 58,6%

Det är snudd på överkurs att skriva ut att det rör sig om 1:st fill sherryfat; färgen på whiskyn i glaset går i nyanser av mörkrött i kvällsljuset. Doften bekräftar det vi redan vet, och det här är inget annat än en par-for-the-course sherrybomb. Mörkt trä möter rom-russin vid första doften. Om det finns en initial sötma får den brottas Frank Andersson-style med de kraftiga träfatstonerna, som också hindrar torvröken från att göra sig påmind. Highland Park har tidigare släppt flera briljanta single-caskflaskor, och det känns som de här håller både stil och verkshöjd. Med några minuter i glaset drar mörka bär, nyputsad träfåtölj och lakrits in i doftbilden. Det här går från bra till bättre till briljant inom 10 minuter.

Utan vatten har den ett skarpt bett i en halv sekund, men mjuknar ovanligt snabbt. Här växlar whiskyn upp och bjuder på en komplex palett av smaker. Tänk dig att bläddra igenom Pantones provkatalog i färgaffären, men i smakkaraktär istället. Där någonstans börjar den här whiskyn; och då har vi inte ens kommit till eftersmaken. Om munnen dragit åt både tanninrik nötighet, avsvalnad espresso och lite svag honungssötma ger eftersmaken både mer sötma och en lätt visp vanilj som hänger kvar länge.

Några droppar vatten öppnar dörren till torvröken, och ger ytterligare djup i doften. Förnimmelsen när grannen eldar löv en sen höstdag. Där många tunga sherryfat tappar balans och styrfat med vatten håller den här riktningen, även om den får ett mindre “mellanregister” i omfång. Mer botten och topptoner, men aldrig obalanserat.
Martin Markvardsen menar att de här faten är utvalda för den svenska paletten; i så fall uppfyller min smak alla krav på att vara svensk. Ett fantastiskt fat.
Betyg: 9,2 / 10

Cask no. 2121, 1:St fill American Sherry Butt, 59,7%

Spriten i glaset är inte fullt så mörkt gyllenröd i det här provet. Snarare gyllenbrun i skalan. Doften drar direkt åt ett annat håll, och karaktären präglas av marsipan, mandel, gamla RX-limtuber och skumbanan. Ett tydligt sherryfat, men med en helt annan identitet än sin systerbuteljering. En fjäderlätt sälta – eller är det torv? – lägger sig i botten av doften och bygger en grund åt vinbärsblad och örtiga drag.

Vi låter glaset stå en stund och återkommer till större komplexitet; plötsligt finns kola, mjölkchoklad och marabou plopp i doften, förutom mandeldragen. Bärigheten blir mer påtaglig, och det är som whiskyn ändrar karaktär lite grann för varje minut som går. Svårförutsägbart som en BBC-thriller, och roligt för näsan att få nya intryck.

Smaken ger en snabb hint av torra träspån innan ljus frukt, mer marsipan och russinsötma tar över. Att det skulle vara närmare 60% starkt är inget som märks i balansen på spriten. Mjuk, värmande och generös i stilen; välbalanserat och vacker i karaktär. Eftersmaken är återigen lång, om än inte lika intensiv som hogshead-buteljeringen.

Också det här fatet klarar vattning med beröm. Inga snedsteg eller vänstersvängar, snarare en tydligare sötma och ytterligare en dimensions djup i doften. De växtliga dragen kliver fram något, medan den redan svaga röken tar sin Mats ur skolan och försvinner. Smaken blir, precis som med förra fatet, något mellanregisterfattigt med vatten och uppfattas udda nog mer alkoholstark då. Vatten i whiskyn är ju en individuell preferens, men om ni ska tro den här skribenten så är det bättre att köra fat-styrka hela vägen.
Betyg: 9,1 / 10

Summering: Var ni en av det hundratal kunder som hann lägga vantarna på en flaska? Då är det bara att gratulera. Edrington Group har fått många önskemål om att relansera sitt single caskprogram när det gäller Highland Park, och de här flaskorna bekräftar bara att det är värt allt arbete för de. Två gedigna whiskies från Orkneys finest.