Rom byggdes inte på en dag, och inte romvärlden heller. Det är lätt att man tänker sig att rom kommer från Västindien. Ingenting kan vara mer felaktigt. Ursprunget må vara Karibien, men numera tillverkas rom över hela världen – till och med djupt inne i whiskyvärldens hjärta, på Islay, i självaste Port Ellen.

Foto: Emma Andersson

Rom har en mörk historia. I korta drag hittade Columbus sockerrör på Kanarieöarna där han gått i nödhamn efter ett mastbrott och fått sin andra Atlantresa försenad med en månad.

Sockerrören tog han med ombord och såg till att de kom i jorden på Hispaniola, nuvarande Dominikanska republiken. Det var en perfekt miljö. Sockret spred sig som ogräs över hela Karibien, och blev snart en lika värdefull inkomstkälla som handeln med afrikanska slavar.

Överallt där européerna drog fram etablerades sockerplantager – och slaveri. Sockerodlingen spred sig med kolonialismen över hela jorden runt det sockerrörsbälte som sträcker sig mellan de tropiska breddgraderna. Socker odlades tidigt i Indien, Thailand, Australien, men också på så avlägsna platser som Fijiöarna och Reunion.

Ben Ingles

Där sockerplantagerna anlades stod det snart också spritpannor och beroende på vilken kolonialmakt som lagt rabarber på styret i landet utvecklades olika sätt att destillera. Man brukar tala om den brittiska, franska och spanska skolan. I de brittiska kolonierna hämtade man expertisen från Skottland. Där kunde man konsten att få fyr under en kopparpanna och om man hade malt eller sockerrörsjuice i mäsken spelade naturligtvis ingen roll när man skulle koka brännvin. Själva destillationsprocessen var exakt densamma.

Det var alltså i hög grad skottar och engelsmän som såg till att det började tillverkas rom i länder som Jamaica, Barbados och en rad andra brittiska kolonier. Nu har kunskapen att destillera rom för första gången rest åt motsatt håll. Sedan drygt ett år tillbaka destillerar Ben Ingles rom i en gammal ombyggd läskfabrik i Port Ellen.

– Jag förstår att många höjde på ögonbrynen när de fick höra talas om den här idén. Men jag tyckte inte att Islay behövde ännu ett whiskydestilleri, varför inte göra något annat? säger han.

Ben Ingles har vuxit upp på Islay och har såsom alla Ileachs whisky i sina gener. Han blev tidigt intresserad av rom och med familj och barn i Port Ellen så fanns inte direkt möjligheten att flytta till Jamaica eller Barbados för att förverkliga drömmen om ett eget romdestilleri.

Några vajande sockerrörsfält finns som bekant inte på Islay, eller överhuvudtaget inte i Europa, men melass, den söta sirapsliknande biprodukten vid sockerframställning, kan enkelt transporteras vart som helst på jorden. Melass är det överlägset vanligaste bränslet i rompannorna, den råpressade sockerrörssaften används mer sällan.

– Vi köper melass från olika håll i världen, Karibien, Sydamerika och Indien till exempel. Vi får den transporterad till Islay med båt. Det är inget märkligt med det, så gör de flesta romdestillerier, det är få som har egna sockerplantager.

När Ben Ingles upptäckte rom, faktiskt bara för några år sedan, slogs han av häpnad över hur komplex och mångfacetterad spritsorten var. Ju mer han utforskade rom desto djupare grävde han ner sig i Karibien och den stora vida romvärlden.

Bor man på Islay är tanken att jobba på ett destilleri aldrig långt borta, med lite drygt 3 000 invånare är whiskyindustrin och dess kringverksamheter den överlägset största arbetsgivaren. Ben tänkte sig själv in i rollen som whiskydestillatör, men intresset för rom tog överhanden. Som mångbegåvad och händig gick han från husrenoveringar, snickeri, svetsning, och VVS till att börja studera romtillverkning och bygga experimentpannor hemma i sitt garage.

– Jag laborerade i ett par år innan jag kom fram till hur jag ville bygga min destillationsutrustning. Jag valde pannmodell med jamaicanska potstills som förebild. Det är en double retort still som används i Karibien för att göra smakrik högesterrom. Det är en av de stilarna jag vill kunna framställa.

Ben gick aldrig i skola på något destilleri. Men han studerade mängder med litteratur om romtillverkning, hängde på forum med romentusiaster och nätverkade med tillverkare på olika håll världen. Dessutom sprang han runt på Islay och frågade destillatörer och bryggare om allt mellan mäsk och flaska.

Den oberoende buteljeraren och whiskyproducenten Vintage Malt beslutade att engagera sig i Ben Ingles projekt. Och med deras hjälp, och pengar, kunde man bygga om en gammal nedlagd läskfabrik till romdestilleri. Nu har produktionen varit i gång under drygt ett år. Ännu är allt i sin linda men de första lanseringarna har lämnat ön och det ligger fat i lagren som väntar på att möta sin flaska.

Den första utgåvan från The Islay Rum Company släpptes i maj 2022. Den är tillverkad i Ben Ingles egendesignade potstill i Hastie’s Old Lemonade Factory. Basen är karibisk melass som har fått jäsa med karibisk jäst och dunder. Jäsningen har pågått under hela fyra dygn, vilket trycker upp smak och fyllighet. Det är en olagrad rom med mycket karaktär och hög esterhalt, buteljerad vid 45%. Namnet är Geal, som är det gaeliska ordet för vit, klar, eller ren.

Destilleriet är inte öppet för besökare, men slog tillfälligt upp portarna under Islayfestivalen.

– Det kom horder med besökare, alla var så begeistrade och ville prova Islay-rommen. Jag gick mest omkring och myste över alla lovord vi fick. Det kändes såklart alldeles fantastiskt att få kröna sin livsdröm med ett öppet hus och få se att något jag drömt om så länge blivit verklighet.

Det kan tyckas vara en smått galen idé att börja destillera rom på en plats som är ett sådant whiskymecka som Islay, men sett ur ett kommersiellt perspektiv kan det mycket väl bli en framgångsrik satsning. Det är som bekant alltid bättre när det finns två caféer vid ett torg och få av de hundratusentals besökarna som letar sig till Islay är nog så fanatiska whiskyentusiaster att de inte vill sniffa på ett glas Port Ellen-rom, och dessutom, kopparpannan som nu är i full gång, är utan tvekan en av Islays vackraste; och om ni inte visste det, så odlas det visst sockerrör på Islay.

– Jag har tre plantor som jag försöker hålla vid liv i mitt växthus hemma i trädgården. Visst, det lär inte bli någon stor batch, men det är likväl skotska sockerrör som jag har odlat själv på Islay, säger Ben Ingles.