Det finns många skäl att ha ett favoritdestilleri. Det kan vara för att whiskyn är särdeles god, det kan vara makalöst vackert, det kan ha ett underbart besökscenter, men det kan också vara för att destilleriet har en så fascinerande historia. För Glen Grant i Rothes är det check på alla dessa kriterier – Glen Grant är också en whisky som har sin egen stil och är hyfsat lätt att lära sig känna igen.

Det är svårt att tänka sig ett destilleri vars historia är lika fängslande som Glen Grants. Berättelsen om den excentriske James Grant, eller The Major som han gått till eftervärlden som, är svårslagen.

Majoren fick ärva destilleriet från sin far 1872. Resten är en virvlande historia genom kolonialtiden och den viktorianska eran där tidens värderingar och möjligheter för få byggde förmögenheter och fabulösa levnadsöden. Majoren var i allra högsta grad ett barn av sin tid och sin börd. Han var egentligen allt som en karikatyr av tidens framgångsmän kan bestå av. Han var fruntimmerskarl av rang, skandalomsusad i hela den brittiska pressen för sina kvinnoaffärer. Han var storviltjägare som jagade tiger från elefantryggen och krokodil med dynamit.

Han var upptäcktsresande som samlade på växter från jordens många hörn och han anlade en enastående park vid sitt fabulösa herresäte som han låtit uppföra intill sitt destilleri – han hade som mest elva anställda trädgårdsmästare. Han såg till att järnvägen drogs genom Rothes och skaffade sig ett eget tåg som han älskade att leka med om kvällarna, och framför sitt gods parkerade han glatt flera av imperiets första bilar.

Fler än en gång fick han dras upp ur dikena längs hästvägarna i Speyside där han for omkring i hisnande hastigheter. Mest berättad är ändå historien om Biawa, en övergiven föräldralös pojke som Majoren fann under en jaktsafari i södra Afrika. Majoren tog med sig sitt hittebarn och lät honom bli en exotisk butler vid sitt gods i Speyside.

Majoren tog hand om sitt barn och Biawa kom att växa upp och leva i Rothes i hela sitt liv. Även i sitt testamente sörjde Majoren för Biawa. Han såg till Biawa fick gratis mat och husrum, och att han skulle få bo kvar på Glen Grant House så länge han skötte sig. Han fick också 200 pund.

Historien om dessa båda mäns livsöden är berättad många gånger. De innehåller mycket tragik och skrattet fastnar ofta i halsgropen, men de är också betecknande för en tid och en epok där värderingarna var annorlunda. Majoren hade trots sin titel inga militära grader eller bedrifter att skryta med. Den självutnämnda titeln var bara något han slängde sig med efter en tid som frivilligsoldat i Elgin Rifle Volunteers.

Biawa däremot kom att ta värvning och dekorerades så småningom med dubbla medaljer för sina insatser i fält i drottningens tjänst.

Trots Majorens alla öden och äventyr ska han ändå hedras som destilleribyggare. Han lät bygga ännu ett destilleri utöver det fäderneärvda Glen Grant. Han kallade det Glen Grant 2.

De både destillerierna förband han med en pipeline som ortsbefolkningen snart förstod att man kunde borra hål i under nätterna. Majoren fick anlita nattvakter som med sabel och batong höll undan de törstiga Rothesborna. Glen Grant 2 stängdes under branschkrisen i början av 1900-talet och när det återöppnades var det under namnet Caperdonich.

De bestående insatserna som destillatör gjorde dock Majoren vid Glen Grant. Som destilleribyggare var han oerhört innovativ och som affärsman var han briljant. Han insåg att det fanns en marknad för en lättare och mer insmickrande whisky än den kraftfulla sprit som andra destillerier i trakten producerade. I Speyside kallades Glen Grant för the white whisky.

Majoren menade att whisky skulle drickas ung och helst ligga på uttjänta fat. För att nå dit krävdes en speciell destillering. Han bytte ut pannorna mot nya smala, långhalsade skönheter och han försåg dem med ångfällor, så kallade purifiers, en nymodighet han varit med att utveckla.

Fällorna medförde att spritångorna skickades tillbaka till pannorna i ett evighetskretslopp och att endast de allra lättaste ångorna fick möta sina worm tubs. Det som från början var en ambition att göra en lätt och elegant whisky som kontrast till den tunga, i regel sherrylagrade och tämligen robusta whiskyn som traktens destillerier var kända för blev en framgång.

Snart var Glen Grant en favoritmalt hos många blenders och kom att bli en nyckelmalt för bland annat Chivas Regal och Old smugglers. Den rena, lätta, smått krispiga och eleganta whiskyn som Majoren eftersträvade blev en husstil som på olika sätt har förstärkts genom åren.

Visst kan man hitta Glen Grant som är mörk som coca-cola och sprängfylld med feta toner från förstagångsfyllda sherryfat. Men det är nästan bara hos de oberoende buteljerarna som man finner den typen av whisky, och i synnerhet hos Gordon & MacPhail som länge var den stora försäljningskanalen för Glen Grants singelmaltwhisky.

Glen Grant är en lätt och elegant whisky, ofta ljus, åt det halmgula hållet, eller blott svagt färgad. Glen Grant är en whisky för varma sommardagar och har länge haft en synnerligen stor försäljning i varma länder.

I början av 60-talet blev Glen Grant en italiensk kärlekssaga, mer eller mindre av en slump, och kärleken består. Den storsäljande lätta whiskyn är näst intill designad för att drickas med is och sodavatten en varm sommardag, eller att använda i spritz och olika drinkar.

Antagligen var det just den närmast totala dominansen på den italienska marknaden som gjorde att mäktiga italienska Campari förvärvade Glen Grant 2006 för den hisnande summan 115 miljoner euro.

Glen Grant har sitt fingeravtryck. Blir man serverad en elegant Speysidewhisky, lätt och krispig, nästan lite grönskimrande, som ett eklagrat vitt vin, med smak av vanilj, gräs, malt, vitt bröd och en lite torr sötma är det ofta en begåvad gissning att dra till med Glen Grant. Numera har de stora destillerierna diversifierat sina portföljer så att de spretar åt många håll, så också Glen Grant, men den fräscha ungdomligheten, krispigheten och de lätta smaktonerna är kännetecknande. Gillar man den typen av whisky är Glen Grant ett favoritdestilleri.