Smögen Whisky inledde sin produktion 2010, och idag finns ett drygt halvdussin av destilleriets whiskies på Systembolaget. Allt tack vare en egensinnig whiskyfantast från västkusten.

Text: Peter Fredberg foto: Fredrik Strömberg, Smögen Whisky

Smögen Whisky AB grundades 2009 av Pär Caldenby. Destilleriet etablerades precis utanför Hunnebostrand, åtta kilometer norr om Smögen.

Hans grundtanke har hela tiden varit att skapa en whisky med kraftfull karaktär och en tydlig rökighet. Inspirationen är tagen från den skotska västkusten, alltså från Campbeltown, Islay, Skye och Orkney.

Produktionen påbörjades den 4 augusti 2010 och utöver att ha grundat destilleriet jobbar Pär idag som både styrelseordförande, lagerarbetare och blender.

Det första fatet, som fortfarande finns kvar, fylldes den 20 augusti 2010. Hittills har totalt 40 utgåvor, inklusive Single Casks och specialbuteljeringar lämnat destilleriet.

För att nå fram till det slutliga resultatet av en whisky, finns det inget ’recept’ att gå efter. Det är en liten, men utbredd missuppfattning enligt Pär.

– Spritens karaktär beror på en hel serie av faktorer. Alltifrån råvarornas karaktär via utrustningens utformning och hur processen sköts, samt hur fat väljs ut och var de lagras. De största utmaningarna med att skapa sin egen whisky är behovet av djupgående kunskap, passion, kapital och en rejäl dos uthållighet, säger Pär.

Att ligga på västkusten så nära havet ger en högre luftfuktighet och temperaturmässiga fluktuationer, som båda spelar in när det kommer till whiskyns karaktär och smakupplevelse.

– Vår whisky smakar som bäst när du önskar en tydligt karaktärsstark whisky, som lämnar ett rejält intryck av maltighet och torvrök.

Pär har valt att jobba med mindre batcher i syfte att maximera karaktärsstyrka och kvalitet i varje enskild buteljering, vilket han upplever att marknaden uppskattar.

Tillverkningen
Att ta fram spriten som ska läggas på fat tar cirka en vecka. Hos Smögen börjar den processen med att inmäskningen sker helt för hand, med två heta vatten och måttlig urlakning. Detta begränsar inslaget av gräsiga toner i vörten. Istället fokuseras de maltiga tonerna och rökigheten från skalet på malten. Långsam avrinning från mäskkaret ger en halvklar vört till ett av de tre jäskaren.

– Destillerijäst tillsätts sedan direkt i jäskaret och vörten jäses till mäsk under 6 till 7 dygn. Detta ger utrymme för bland annat fruktiga smaker att utvecklas under sekundärjäsningen, från och med det tredje dygnet. Från 225 kg maltkross och 1050 liter vatten kommer 900 liter vört och lika mycket mäsk, normalt på 8 procents styrka.

För att ha mesta möjliga karaktär kvar i lågvinet från mäskpannan, som har en bred skuldra och hals upp till svanhalsen, leds det in till en klassisk worm tub, alltså en kylspiral i ett stort kar med kylande vatten.

– Detta möjliggör skapandet av en fyllig och kraftfull karaktär i det första destillatet, lågvinet. Från lågvinstanken laddas det dagen efter in till spritpannan på 600 liter, tillsammans med finkelsprit från den föregående körningen av spritpannan. Det resulterar i en laddstyrka på knappt 30 procent.
Från spritpannans körning kommer först förspriten och sist efterspriten, båda går då ner i finkeltanken för omdestillation med nästa batch. Hjärtat i varje spritkörning går ner i sprittanken och ger runt 120 liter, med cirka 71 procent styrka.

– Spritkörningen sker i lugn takt, så att den karaktärsfulla laddningen av lågvin och finkelsprit får gott om refluxverkan i halsen. Halsens bredd låter delar av de tyngre ämnena passera svanhalsen. Spritpannans svanhals lutar också något nedåt, vilket gör att ämnen som tar sig upp till toppen också går vidare till kondensorn och ger en något fylligare råsprit.

Faten som används för lagring är oftast bourbon, Sherry hogsheads, quarter casks, vitvinsfat och av ny svensk ek. Storlekarna ligger mellan 25 och 600 liter.
– När det gäller ny svensk ek och bourbonfat köper vi in fat från Thorslund kagge. Från Spanien hämtas sherryfat och från Frankrike kommer vissa av vinfaten.

Flaskorna som används är standardflaskor från franska glasproducenten Saverglass, i designen ’Oslo’. De används av flera premiumwhiskies på marknaden, exempelvis Bruichladdich.

– För närvarande har vi en stående buteljering i form av Smögen 100 Proof, en sexåring med 57,1 procents styrka. Den är i sin helhet buteljerad från små sherryfat på 125 liter. I mars 2022 fick den sällskap av Smögen 90 Proof, en nioåring med 51,4 procent styrka lagrad på bourbonfat. Karaktären på denna är klart annorlunda jämfört med 100 Proof. Tack vare den högre åldern och mindre fatpåverkan, har den en tydlig komplexitet, liksom en uppfriskande fräschör.

Båda dessa utgåvor finns i det lokala sortimentet på Systembolaget, men de går att beställa i hela landet. Utöver dessa finns även två åttaåriga Smögen whisky från december 2020, respektive oktober 2021. Dessa kommer från klassisk bourbon- och sherrylagring, respektive lagring på stora puncheon-fat av ny svensk ek.

– En Single Cask som släpptes våren 2021 finns i skrivande stund också kvar att beställa. Det är en nioårig Smögen från 500 liters puncheon-fat av ny amerikansk vitek. Den är baserad på extra hårt torvrökt malt, med en fenolhalt om 96,9 ppm mot normala 50+ ppm.

Så slutligen till den eviga frågan, ska man ha vatten eller inte i sin whisky?
– Jag tycker vatten är en självklarhet att arbeta med. Då kan du forma en whisky så att den passar din egen smak på bästa sätt.

smogenwhisky.se