Rockhyllan krönika: Det oväntade
Dagligen finner man roliga och bra podcasts man inte hade en aning om fanns. Idag finns det poddar om allt möjligt. Just Rockhyllan har ett lättsamt, roligt sätt att samlas kring seriösa ämnen från musikens alla hörn. De bjuder in gäster i varje program och det har varit allt ifrån legenden Jerry Williams till Dregen. Rockhyllan görs av Anders Hafslund, Danne McKenzie och André Warnie. Förra året var Allt om Whisky med dem till Teelings Distillery i Dublin när de sökte efter sin egen whiskey. Här är deras senaste krönika.
Har du någon gång bevittnat barnfotboll vet du att det inte alltid handlar om att vinna eller prestera.
Jag fick ynnesten att som vuxen bli både ställd och rörd av en 6-årig fotbollstokig flicka som gick sin egen väg.
Det är en solig söndagsmorgon, på tok för tidigt och tjejerna står huller om buller på fotbollsplanen. Domaren blåser i pipan och det blir genast ett virrvarr av kaos runt bollen. Den tyska disciplinerade tvåtakten som återfinns i Sodoms genialiskt komponerade låt Agent Orange verkar inte ha bitit speciellt på flickorna. De har en annan taktik: alla på bollen!
Det dröjer in på andra halvlek där flickornas intensitet svalnat och koncentration avtagit. Fokus har istället riktats mot molnen, mot bilarna som passerar längre bort och framförallt ett, av få, flygplan.
Det är här en viss 6-årig Emma skall göra entré.
Det viftas, skriks och gestikuleras vilt från sidlinjen av tränaren och engagerade föräldrar. »Andra hållet Emma, vänd på dig, andra hållet« Emma som obekymrad driver bollen mot eget mål stannar plötsligt och säger till sin hesa mamma »varför skall jag åt det hållet när min bästa kompis står där?«
Emma, fotbollstokig 6-åring med fjärilsmotiv på hårbanden och mångfärgat nagellack, gör det oväntade. Alla förväntade och antog att hon skulle försöka skjuta mål i motståndarkassen men istället valde hon att vända om och prata med sin lagkamrat, målvakten och bästa kompisen.
Det dröjde till att jag kom hem och gubbstönade mig ned i soffan med en 17-årig Craigellachie, innan jag reflekterade vidare på vad jag bevittnat. Fotbollsdammet i strupen blandades med den fruktdrivna och lättsippande whiskyn när det slog mig.
Det jag såg på fotbollsplanen var mod, karisma och vänskap i sin renaste form. Det är motsatsen till den stora rockdivan Axl Rose i Guns N´Roses som behagade (förr om åren) att komma 2 timmar för sent till bandets spelningar. Istället för att värna om bandets medlemmar, tillika hans vänner, som tillsammans byggt upp framgången agerade han som ett bortskämt barn utan regler. Fansen som tålmodigt köpte skivor, konsertbiljetter och annan merchandise, väntade tålmodigt men det kokade i dem.
Det 6-åriga Emma visade mig var att allting kanske inte alltid går som du tänkt dig. Ibland svänger vägen åt vänster och det är rätt för någon annan men kanske inte för dig. Emma sprang framåt men vände bakåt och det blev rätt för henne. Hon fick prata med lagkamraten, målvakten och bästa kompisen…
Hur matchen slutade, oväsentligt.
Du hittar Rockhyllan där poddar finns (som på Spotify eller Apple Podcasts) och på Facebook.