Få destillerier besitter samma kultstatus som Islay-klassikern Ardbeg. Köer som ringlar sig långa vid varje nytt släpp, priser på sjuttiotalstappningar som rusar i höjden och en hängiven skara dedikerade fans världen över måste handla om att folket bakom Ardbeg gör något rätt. Men vad exakt är det alla blir så exalterade över?

Allt om Whisky samlade sina vassaste (nåja) näsor och ett antal flaskor av destilleriets produktion för att se vad som döljer sig bakom torven, eller om det bara är rökridåer. Chefredaktör Emma Andersson, Jonas Gyllenpanzar Stjerna och David Mortimer-Hawkins satte sig till bords och konstaterade att det tas för många selfies med näsor i glas. Men mer om det senare.

Ardbeg An Oa

46,6 %, nr 86067, 599 kr
Det här är en NAS-buteljering som lagrats på såväl PX-sherryfat som ny ek och ex-bourbonfat och fått gifta sig i något Master Blender Dr. Bill Lumsden kallar en »Gathering Vat« (typ samlingsfat). De tydligaste dragen av lakritsrot och torv plockar alla upp, och Jonas menar att den känns medicinal med jod och mintighet i doften. Emma upplever den som finstämd och snygg medan David hittar en välfylld fruktskål i de första dofterna. Däremot tappar whiskyn lite när den väl smakas:
– Den här slår till snabbt, men sedan händer inget… börjar Jonas. Den dör alldeles för snabbt.
Emma håller med och David funderar på var djupet i doften tog vägen, då smaken upplevs betydligt plattare. “Rök och lite citrus, men sedan… inget.” Eftersmaken är kort, med fokus på lakritsroten.
Betyg: 7/10

Ardbeg 10 YO

46 %, nr 513, 499 kr
Flaggskeppet tillika standardbuteljeringen i Ardbegs whiskyflotta. Emma plockar direkt upp en distinkt karaktär:
– Här finns rätt mycket mogen frukt i doften. Det går rätt snabbt att sålla bort röken, och whiskyn är riktigt trevlig, tycker jag.
Jonas och David funderar mer i grillterminologi, där Jonas associerar till övergrillad korv (»kan man säga att man doftar på maillardeffekten?«) medan David tänker på charkuteridisken och gårdagens grillplats. I smaken kommer lakritstonerna igen, vanilj och en tydlig sälta som torkar upp snabbt. Här finns också drag av såväl salmiak, turkisk peppar och läderaktiga noter i eftersmaken. En whisky panelen gillar mycket.
Betyg: 8,5/10

Ardbeg Kelpie

46 %, inte listad på SB i dagsläget
Ursprungligen släppt som en Feis Ile-buteljering, men tillgänglig via de flesta whiskyaffärerna online. Här har Lumsden tagit hem fat från Adygeiska Republiken i Ryssland som whiskyn lagrats på och sedan gifts med ex-bourbonfatslagrad Ardbeg.
OK, eftersom nyfikenheten måste stillas: Adygeiska Republiken ligger beläget strax norr om Kaukasus och är omslutet av Krasnodar Kraj. Det bor 440.000 personer här, och huvudstaden heter Majkop. De producerar främst te, solrosor, spannmål och, uppenbarligen, ekfat.
Här handlar det mycket om vanilj om man får tro Jonas. “Som om man ätit vaniljglass och låtit paketet stå framme hela natten. Lite torkad och rumstempererad”. Emma plockar upp vaniljen men går mer mot tropisk frukt:
– Det är mogen frukt, igen. Mango och ananas framförallt, menar hon.
David doftar och doftar, men tycker glaset känns instängt. Efter en stund öppnar sig whiskyn och bakom röken hittar han främst gråpäron och fruktig vanilj.
I smaken hittar Jonas mogen röd äpple och cigarrtobak. Panelen börjar fundera på hur det första blosset på en nytänd cigarr smakar och om det är applicerbart på Ardbeg. Eftersmaken är medellång och drar tillbaka mot vanilj, rök och sälta.
Betyg: 7/10

Ardbeg Kelpie Committee Bottling

57,1 %, inte listad på SB
De mest hängivna Ardbegfansen har möjlighet att köpa Committee-buteljeringar med jämna mellanrum. Det handlar om en förhandsvisning av kommande släpp, men buteljerad vid fatstyrka istället med avsikt att ligga till grund för diskussioner bland committee-medlemmarna. Med högre styrka blir Kelpien mer otämjd och slår hårdare åt alla håll.
– Märkligt nog är den här ännu mer instängd initialt, menar David. När röken väl kommer påminner den nästan om avgasrök. Märkligt, men faktiskt inte oävet.
Övriga panelen höjer ögonbrynen, men väljer att titta ner i glasen istället. Smörkola, sötlakrits, vanilj och toffee dominerar doftintrycken. Smaken beskriver Emma som »vildare… fylligare och tar betydligt mer plats.« Röken är påtagligare och spelar mot vaniljen, lakritsen och smörkolan i eftersmaken som är relativt kort.
Betyg: 7,5/10

Ardbeg Kildalton

46 %, inte listad på SB
En av de mest efterfrågade Ardbeg-tolkningarna som betingar höga priser på online-whiskysajterna idag. Värt pengarna?
– Först rök, sedan ett betongrum. Den där fuktiga, dammiga doften, öppnar Jonas.
Emma och David är mer inne på godis dock, och konstaterar både Zoo-tabletter, vingummin och stor sötma i doften. Komplex, rullande och mångfacetterad. “Det är mycket spännande som händer i doften”, menar Emma. Smaken är välbalanserad med tydlig rökighet, sötma, fyllig vanilj och fruktighet. Eftersmaken är lång och komplex, och Kildalton lyckas vara både subtil och slagfullt kraftig på samma gång. “Som om Mike Tyson skulle gå en rond i ringen och sedan bygga flygplansmodeller och handmåla tennsoldater… i sjuttonhundratalsuniform. Och kilt.”
Betyg: 8,5 (på väg mot en rak 9:a) / 10

Ardbeg Perpetuum

47,4 %, inte listad på SB
Här har Dr. Bill gått loss och blandat äldre fat från de förra ägarna med yngre fat från det nuvarande destilleriets lager. Resultatet får två av panelmedlemmarna att tänka på smör.
– Det är det första jag tänker på, smör, konstaterar Jonas.
– Ja, det är riktigt smörigt, menar David. Med hyfsad dos kola som balans mot röken.
Emma får mer associationer av frukt och kryddor, och menar att “det här påminner mig om ett tanninrikt vin”. Jonas fyller på med apelsin och citronzest-referenser.
Smaken är pepprigt kryddig med sötma från torkad aprikos som balanserar röken snyggt. I eftersmaken drar whiskyn mot nymald svartpeppar. En snygg NAS-buteljering.
Betyg: 8/10

Ardbeg Uigeadail

54,2 %, nr 10407, 709 kr
Kan det här vara whiskyvärldens mest svåruttalade buteljering? En sherrylagrad tolkning av Ardbeg buteljerad vid 54 procent, utan åldersangivelse.
– Bränt socker och solmogen, varm apelsin som går igenom hela vägen, konstaterar Emma. Jonas hakar på apelsinspåret men drar åt Noblesseassociationer: choklad, apelsin och lite crunch. David hittar mer toner av nybryggd espresso, malda kaffebönor och rök.
– Smaken kommer och går i vågor, funderar Jonas. Det blir en oljig, söt hinna på tungan som går åt flera olika håll.
Emma fyller på med blodapelsin och choklad i smaknoterna. Här finns också komplex kryddig citrus och mjölkchoklad. Eftersmaken är lång, komplex och drar åt godishållet (»Jenka-tuggummi!«) med rök. En riktigt fin buteljering av Ardbeg som låter destilleriets styrka möta sherrykaraktär på ett riktigt imponerande vis. Rent av en av de bästa Islaywhiskies på marknaden idag.
Betyg: 9/10

Ardbeg Dark Cove

46,5 %, inte listad på SB
En specialbuteljering till, även denna gång lagrad på sherryfat. Riktigt mörka sådana, om man skall tro informationen från destilleriet. Så, är det här en potentiell efterträdare till Uigeadail?
En första doft ger en torr, dammig rökighet med kakao och hasselnöt bakom dimridåerna. Därefter gula päron och smörkola. Jonas funderar en stund och konstaterar att »det doftar som när man röker vass, ni vet.« Nej, vi vet inte.
Smaken blir något av en besvikelse: efter sherry-tyngda, yviga doftintryck blir upplevelsen närmast platt och endimensionell när vi väl
smakar. Doften lovar mycket, men de stora intrycken lyser med sin frånvaro när vi väl provar den. Eftersmaken är relativt kort och sherrykaraktären återkommer med drag av söt rom.
Betyg: 7,5/10

Ardbeg Twentyone

46 %, inte listad på SB
Under de »mörka åren« lades lite fat åt sidan för att kunna buteljeras senare än vanligt. Dessa har nu satts på flaska, och Twentyone är resultatet. De tog slut på Systembolaget snabbare än Usain Bolt spurtar 100 meter men går fortfarande att hitta i europeiska butiker.
Panelen greppar sina glas, och brister ut i referenser som »Juicy Fruit! Tropiska Frukter! Mango! Mazarin och Brödkryddor!« David hittar vanilj och söt, övermogen mango medan Emma gläds åt vilda, burdusa toner i whiskyn med drag av fänkålsfrö som landar rätt. Smaken är proppfull med exotisk frukt, mer gräddig vanilj och Crème Brûlée med hårt rostad topp. Den har en riktigt bra balans mellan rök, fruktighet och fatkaraktär. Eftersmaken är konsekvent, lång och komplex. Det här är Ardbeg i sitt esse, och en ypperlig whisky.
Betyg: 9,5/10

Ardbeg Twenty Something

46,3 %, nr. 40142, 4 600 kr
En 23-årig Ardbeg lagrad på ex-bourbon och oloroso-sherryfat. Släppt i slutet av 2017 blev den snabbt en snackis bland Ardbegvänner vana att se äldre tappningar från sitt favoritdestilleri skena i pris med femsiffriga prislappar som regel snarare än undantag. Panelen blir något splittrad med näsorna i glasen. David jublar och hittar en veritabel fruktkorg med citrus, mogna päron, mango, banan och ananas. Emma är mer tveksam och plockar nyhyvlat trä i slöjden, bakkryddor och nybakade kakor medan Jonas nämner mandel och gammalt skol-lim. Smaken bjuder på en sparsam rökighet, mer Crème Brûlée, karamell och träspån. David är fortsatt jublande över en enlligt hans åsikt »otroligt fint doftande och smakande whisky«, men Jonas och Emma inte riktigt får smaken och doften att lira helt. »Två sidospår som aldrig går ihop riktigt«, menar Jonas, och Emma konstaterar att doften lovar mer och gifter sig inte riktigt med smakerna.
Eftersmaken är inte riktigt lika lång som tjugoettåringen, och drar lite åt det ljusare hållet. En fin tappning som hade kunnat nå ännu högre höjder.
Betyg: 9/10

Supernova 2015 buteljering

54,3%, inte listad på SB
I hetsjakten efter den rökigaste whiskyn har Ardbeg sitt eget vapen. Supernovan klockar in på 100 ppm vilket gör den dubbelt så rökig som 10 YO, men hälften så rökig som Bruichladdichs Octomore. Åtminstone en paneldeltagare har svårt för whiskies som stirrar sig blinda på tresiffriga ppm-tal, men är ändå glatt överraskad:
– För att vara en superrökig whisky finns det ovanligt mycket djup här i doften, menar David. Höstfrukt, äpple och päron.
Jonas är inne på ett annat spår i associationerna:
– Söker man sig bakom röken hittar man halm och höskulle. Torr och medicinal känsla.
Emma hittar marsipan i doften, men tycker den har en extra växel att ge smakmässigt. Den vill mycket, men missar i balansen och saknar riktning. David känner en hård attack som mynnar ut i en kort eftersmak utan något djup och Jonas konstaterar att den är kärvare än andra Ardbegs och att huvudmålet med stor rökighet går ut över smakbredd och karaktär.
Eftersmaken är tämligen kort, och blir vass på tungan med chili-kryddighet och vass peppar.
Betyg: 7/10

Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan man konstatera att Ardbeg har mycket som talar för sig, och bland tungrökar-Islaywhiskies har den en tydlig identitet och stor bredd bakom röken. Inte så konstigt att destilleriet fortsätter samla dedikerade fans världen över. Och, angående selfies med glas: vill man verkligen se fler bilder på bekymrade miner, pannor i djupa veck och näsor i glas? Panelen ägnade lite för lång tid för vad som kan anses hälsosamt att diskutera det, men konstaterade att än är inte sista »sniffien« tagen.

Foto: Mauro Rongione & David Mortimer-Hawkins