Mojito, den lilla själen på Kuba
Palmbladsskuggade esplanader, gassande hetta som mildras av salsadansande havsbriser, lojt buktande sandstränder och en svalkande Mojito.
Nej, det går inte att ta miste på att man befinner sig i Havanna även om en Mojito sitter lika bra var som helst. Men Kuba är Mojitons hemland och ingredienserna i den utgör också en essens av landet: socker, rom, lime och mynta.
Mojiton dök upp i början av förra seklet och var en synnerligen dyr cocktail eftersom is importerades från New England. Men när is kunde göras lokalt fick den sitt genombrott och kallades på 1920-talet ”Kubas nationaldrink”.
Det var också då Havanna blev en kasinobemängd lekplats för amerikansk överklass, gangsters och kändisar som drällde in från det torrlagda hemlandet via särskilda ”Rum-flights”.
Idag är ju allt annorlunda på Kuba – men inte Mojiton. Det enda som hänt med den är en stigande popularitet som via Hemingway befästes när den figurerade i James Bondfilmen Die Another Day.
Recepten är otaliga och skiljer sig åt en del, men här är grundingredienserna: Rom (ljus sådan), några myntakvistar, lime, socker och rikligt med is. Kom bara ihåg att det i en äkta Mojito ska vara Yerbabuena, en kubansk myntasort med en alldeles egen mild, söt smak.
Men den lilla själen då?
Jo, Mojito betyder ”den lilla själen”. Ordet ”mojo” i kubansk slang är just själ (även om ordet i andra sammanhang möjligen betyder något annat – i låten ”Got my mojo working” till exempel är det ju knappast själen det handlar om…) och med ändelsen ”ito” blir det som alltid ”den lilla”.
Recept: Mojito
- 4 – 6 cl ljus rom
- 2 cl limejuice (ca en halv limefrukt)?
- 2 cl sockerlag*
- Ett par kvistar färsk mynta?
- Sodavatten
Muddla (krossa i mortel) några kvistar färsk mynta med pressad limejuice, sockerlag och vit rom.
Fyll upp med sodavatten och lägg i isbitar. Garnera med en myntakvist.
* Sockerlag: lös upp 1 dl socker i 2 dl kokande vatten. Låt svalna.