Först kom quiachen, sedan tumlarglaset och copitan, nu finns också Lowball och The Norlan Glass med dubbla väggar och kinnekullar och allt. Får vi snart se ett Smokey Whisky Glass?

En skandinavisk kåsa har vanligtvis ett handtag medan en skotsk quiach har två – och ibland till och med fyra. Men visst påminner de om varandra och används på samma sätt: som dryckeskärl. Ordet Quiach kommer från gäliskans ”cuach” som betyder skål – fast inte då i betydelsen välgångsskål utan bägare eller kåsa.

När en quiach först började användas var den gjord av trä, antingen helt skuren ur ett enda trästycke eller också gjord av sammansatta stavar. Under tidigt 1700-tal började silversmeder förse dem med beslag och senare började de tillverkas helt i silver.

Under 1800-talet upphörde quiach-monopolet som whiskykärl när tumlarglasen började producerades. Efterhand blev sådana glas, vanligtvis låga, det vanligaste glaset att dricka whisky ur. Och så var det länge, men i och med att single malt whisky blev allt populärare under 1990-talet började allt fler påpeka de låga, vida glasens dåliga förmåga att lyfta fram dofter – och smaker.

Glasfabrikanten Riedel fick en förfrågan från Campbell Distillers om de kunde tänka sig att designa ett speciellt single malt whisky-glas. Resultatet blev The Single Malt Whisky Glass som lanserades i deras munblåsta serie Sommelier 1994. Glaset finns numera också i den maskinblåsta serien Vinum.

2001 är en annan milstolpe, då lanserade det brittiska, familjeägda företaget Glencairn Crystal whiskyglaset The Glencairn Glass. Företagets grundare Raymond Davidson hämtade inspiration från de ”nosing copitas” som användes av Master Distillers på destillerierna. Copitaglaset var ursprungligen avsett för sherry och port. Davidson designade ett glas som rymmer 35 ml och vars form ger optimal möjlighet för dofter och aromer att utvecklas. Idag är det just The Glencairn Glass som används av de flesta destillerier och som rekommenderas av Scotch Whisky Association.
Glencairn gör idag flera varianter, Nosing Copita till exempel, men också Glencairn Canadian Whisky Glass som sägs vara designat specifikt för kanadensisk whisky (vi återkommer till sådant här senare) och det har givetvis ett lönnlöv inetsat undertill.

2003 kom det amerikanska whiskeyglaset NEAT, en akronym som står för Naturally Engineered Aroma Technology. Neat är ett glas med en hals och en utbuktande övre kant i motsats till så många andra, fast det är ganska så likt Bowmores Tempest-glas.

Idag finns en hel uppsjö av olika varianter av tumlar- och copitaglas i alla prislägen. Många av dem försedda med destillerinamn förstås.

2015 lanserade Discommon Goods ett glas som inte liknar något annat. Eller ”glas” förresten – det här är gjort av så kallad ”aerospace-grade aluminium”. Det är en hybrid av ett tumlarglas och en copita och kallas ”Lowball Whisky Glass”. Men metall? Ja, det är förstås försett med en beläggning på insidan så att aluminiumet inte ska avge metallsmak.

Ett annat hybridglas kommer från Norlan Glass som samarbetade med ett flertal Master Distillers, bland andra Bruichladdichs Jim McEwan. Resultatet är ett glas med ”dubbla väggar”, om ni förstår, för att inte fingrarna ska värma upp whiskyn. Utsidan är formad som ett tumlarglas medan det är som en nosing copita inuti. Det är också försett med små utbuktningar som de menar rör om whiskyn så att den ökar utsöndrandet av aromer.

Den danska glasdesignern Rikki Hagen har också tagit fasta på det här med invändiga utbuktningar för att förhöja och snabba på whiskyns utveckling i glaset, men har istället designat ett glas med en enda kinnekulle.

För att återvända till Glencairns specifikt gjorda glas för kanadensisk whisky, så finns det också mängder av glas i USA designade för bourbon, men många inbitna bourbondrickare förespråkar faktiskt The Glencairn Glass. Däremot verkar det inte finnas några glas som gjorts specifikt för rökig whisky – de få man hittar, som till exempel Douglas Laings ”Big Peat Nosing Glass” är bara en variant på ett copitaglas med logotyp för märket.

Men vänta bara, det lär inte dröja förrän ett sådant dyker upp.

Foto: Keeper of the Quaich, Robin Wood, Norlan, Glencairn, Normann Company, Riedel & Visit Scotland