Här ett råd till den som älskar maltwhisky med några år på nacken:
Köp!

Köp på dig favoriterna, köp nu, lägg i garderoben. Om några år kommer utbudet att ha föryngrats rätt avsevärt, och allt gammalt kommer att vara svindyrt.

Jag är ingen spåkärring, jag äger ingen kristallkula. Mitt råd att köpa, mina förutsägelser om yngre nyutgåvor och dramatisk prishöjning på äldre whisky baserar sig på annat än sumptittning.

Branschen är nämligen förutsägbar.
Ur whiskyperspektiv har världen aldrig mått bättre än den gör i detta ögonblick. Branschen har ny kunskap, nya ambitioner, ny stolthet och tillgången på underbar whisky har på senare år exploderat.
Branschen har dock inte tagit sig i kragen alldeles frivilligt.
Det är kriserna som har gött utvecklingen.

Låt oss början med krisernas kris: andra världskriget.
Kedjan av kriser kan visserligen göras oändligt mycket längre, vi skulle kunna börja i det amerikanska totalförbudet mot sprit 1920–33, eller i svältåren på 1800-talet, eller i skattelagstiftningen på 1700-talet, men det blir en smula larvigt.

Låt oss börja med andra världskriget.
USA och USA:s allierade vann det kriget.
Till segrarnas privilegium hör att formulera historien, Hollywood tog aktiv del i det arbetet och i krigsfilmerna drack hjältarna whisky. Whisky var segrarnas dryck. Isklirr i kristallglas vid längre samtal på mässen, snabba whiskyshots vid bardisk inför nästa flygraid. Coolt.
Efter kriget ville alla därför dricka whisky, vem vill inte vara som segraren, vem vill inte vara en vinnare?

Whisky slog försäljningsrekord under efterkrigstiden, destillerierna gick på högvarv, pengarna flödade in och det var uteslutande på blended whisky man fokuserade, Chivas Regal, Johnnie Walker, Cutty Sark, Famous Grouse, Bell’s, Teacher’s, Haig’s, Vat 69…

Andelen maltwhisky var praktiskt taget noll. Maltwhiskyn var smaksättare till blended-industrin, inget annat, och alla var nöjda och glada med det.

Så kom krisen.
Folk började dricka vit sprit i stället för brun, vit sprit sades innehålla färre kalorier, ge mindre äcklig andedräkt, lindrigare baksmälla, plötsligt stod vodkan i fokus. Trenden förändrade spritvärlden. Sverige bidrog med Absolut Vodka, som snabbt kom att bli ett av världens mest sålda spritmärken alla kategorier, Smirnoff sålde dessutom snäppet bättre.

På tämligen kort tid stod skottarna med överfulla lager, sjunkande lönsamhet och just inga affärsplaner.

Det första som skedde var att nästan var tredje destilleri fick slå igen. Pang bom! Därefter insåg man behovet av att produktutveckla, och en del av fokus flyttades från den relativt smaklösa utfyllnaden i blandwhiskyn, den så kallade grainwhiskyn, till smaksättaren, till kryddan, alltså till maltwhiskyn.

Detta visade sig vara lösningen.
Med fokus på kvalitet började destillerierna förbättra metoderna, lära sig mer om fatlagring och träslag och kornsorter och allt vad man kan behöva veta för att göra bättre produkt.
I dag mår whiskyindustrin bra igen.

Blended whisky står visserligen fortfarande för merparten av försäljningen, men blandningarna har blivit oändligt mycket bättre under den här tiden, råmaterialet är bättre destillerat, kunskapen om kombinationerna är större, kraven från allt mer kräsna kunder driver på.

Det finns numera också utbildningar på hög nivå, man forskar, lär sig, är nyfiken och innovativ. Och resultaten är ofta fantastiska.

Men:
Tyvärr har det inneburit en ny kris. Den åldrade whiskyn håller nämligen på att ta slut. Det tar ju 18 år att få fram 18-årig whisky och är spriten tämligen utmärkt redan vid 12 år så säljer den slut och det tar 18 år till innan man har ny 18-åring.

Och den sinande mängd åldrad whisky som inte tagit slut blir svindyr.
Trenden går därför mot yngre maltwhisky.

Många nysläpp saknar åldersbeteckning, de fokuserar på annat (vilket alltid betyder att de inte är särskilt gamla), de kan förvisso vara goda ändå, branschen har blivit så mycket skickligare att en åttaåring idag kan vara två divisioner bättre än vad en åttaåring var för en generation sen.

Men ändå.
Lagringstid ger en unik dimension som enbart lagringstid kan ge.
Det har också poppat upp ett stort antal whiskydestillerier i världen, bara i Sverige har vi numera en handfull som kokar. De kommer att koppla helt nya grepp än den traditionella skotska industrin. Deras marknadsföring och argument kommer att handla om lokala träslag i faten, om smaksättningar med lokala råvaror, om roliga smakserier med säljande namn. De kommer att vända den unga spritens smaker och egenskaper till sin fördel, eftersom det är enbart ung sprit de förfogar över.

Dessutom är den nya och enorma och extremt köpstarka marknaden i Kina, Taiwan och övriga Asien mindre intresserad av maltwhisky än av extremt lyxiga blends i sammetskartonger och kristallflaskor, de är dessutom mer lönsamma för whiskyföretagen varför mycket av den åldrade maltwhiskyn dessutom öronmärks dit.

Till detta kommer också det tämligen dramatiskt höjda priset på kvalitetskorn som slog igenom för några år sen. Snart läggs det också på priset på kornprodukter med lång startsträcka, exempelvis maltwhisky.
Därför upprepar jag mitt råd till alla som gillar åldrad whisky:
Köp!
Köp nu!