Om jag inte skulle skriva ett ord om whisky i denna krönika, skulle du tycka det var konstigt? Skulle du känna dig snuvad på konfekten, skulle det vara fel? Det är ju ändå en tidning som du har betalt för och den skall handla om whisky.

Hur skall man då tolka titeln Allt om whisky? Vad står ALLT om whisky för?

Jag sitter på tåget ner till Göteborg. Vi är i slutstadiet av vad som skall bli IN FLAMES 10:e studioalbum, 2 veckor kvar av mix innan allt är klart. Jag längtar till att jag kan spela upp plattan för folk, jag längtar tills du kan ha din egna kopia och vrida upp till 10 där hemma. Hur nöjd jag än är, så vet jag också att åsikterna om vår musik är lika många som skivköparna. Det diskuteras vilt på nätet om vad vi är, har varit och borde vara. Visst, ibland kan det nå helt sjuka proportioner men för det mesta tycker jag det är ganska underhållande att läsa. Det är ju till exempel extremt enkelt att slänga ur sig något på nätet och använda pseudonymen »LoveBloodGore&Guts«.

Man får liksom lära sig att ta det mesta med en nypa salt, i alla fall de hårda orden. Det är ju ändå så att det personliga mötet är det viktigaste, direktkontakten med de som uppskattar vad du gör. Väldigt sällan träffar man någon i det verkliga livet som berättar att de tycker att man är helt värdelös. Och det klart, jag vet att vi inte är älskade av alla. Men i verkliga livet så skiter man i det, det är liksom inte viktigt eller så vågar man inte se någon i ögonen. »Hej, jag heter Firebreather. Jag tycker du suger och eran demo för 20 år sedan var bättre.«

Måste bara påpeka här att namnen,»LoveBloodGore&Guts« och »Firebreather« är fiktiva. Jag har svårt att komma på originella tuffa namn, ber om ursäkt om någon känner sig träffad här och tar illa upp. Skulle det dock vara så att du känner dig kränkt så kan du skriva till vår chefredaktör Emma Andersson. Hon är tillgänglig 24 timmar om dygnet för att hjälpa dig tillrätta med dina klagomål.

» När jag kommer till studion skall jag ställa in rätt frekvens på baskaggen, hälla upp en Hakushu 18 och fundera på vad nästa krönika ska handla om.«

I över 20 år har jag spelat i band och mer än 10 år har jag varit genuint intresserad av whisky. Jag har en enorm passion för båda, nördigt intresserad kanske en del tycker, men personligen anser jag att jag har en ganska bra balanserad syn på det. Jag har så klart favoriter, sådana som man högaktar (Alice in Chains -The Dirt och Glenugie PNA 1973) men också nya spännande upptäckter (Kvelertak och Bowmore Tempest). Jag är en riktigt allätare och visst har jag åsikter men tycker det är viktigare att framhålla vad som är bra snarare än att slösa energi på det som är negativt.

Om jag då skulle försöka knyta ihop den här krönikan. Vad jag vill säga är att musik- och whiskyvärlden är väldigt lika och det finns plats för alla och åsikterna är många. Inget är rätt eller fel, såvida det inte är rena fakta. Det finns musik som produceras bara för att sälja så mycket som möjligt utan något som helst hjärta, samma sak med whisky. Det finns musik som skapas med total passion, samma sak med whisky. Man släpper limited editions för samlaren, nörden eller konnässören. Det finns forum där det diskuteras hej vilt om allt och där alla vet bäst. Så vad är då ALLT om whisky, ALLT om musik? Det kan vara korn, vatten, jäst och rätt skala eller så är det så mycket mer. För mig är det verkligen ALLT och inte enbart ppm eller bpm.

När jag kommer till studion skall jag ställa in rätt frekvens på baskaggen, hälla upp en Hakushu 18 och fundera på vad nästa krönika ska handla om. Kanske whisky och golf, kanske whisky och mat, kanske whisky och……(10 timmar senare)…..frimärksamlande. ?

Musiktips:
»How to destroy angels – How to destroy angels?!«

Anders Fridén, sångare i hårdrockbandet In Flames med över två miljoner sålda skivor, har också sedan många år ett brinnande intresse för whisky.