Misako Udo är en av whiskyvärldens mest färgstarka kvinnor. Under många år har hon förgyllt mässor och events när och fjärran med sin varma japanska charm och sin bubblande lust att prata whisky. Vi träffade henne i Stockholm.

Misako Udo är Mrs Japanese Whisky, men epitetet Queen of Scots vore minst lika passande. Fröken Udo är nämligen författare till en av de mest respekterade whiskyböckerna, The Scottish Whisky Distilleries.
Kanske mer än någon annan har hon givit whiskyvärlden detaljerade och initierade kunskaper, fast det var aldrig meningen.

Det har snart gått tjugofem år sedan Misako Udo tog studenten hemma i Tokyo. Examen skulle naturligtvis firas, och som traditionen bjöd gick hon och ett gäng grabbar från klassen på krogen.
– Vi gick till en bar som hade massor av olika sorters whisky, alla var japanska utom en. Det var en White Horse blended whisky, som kostade en förmögenhet. Vi bestämde oss för att använda alla våra sparade pengar och tog in hela flaskan, säger hon.

Det beslutet skulle komma att förändra Misako Udos liv, ge henne ett nytt hemland och flytta henne till andra sidan jordklotet.

Men det var långt senare. Först skulle hon förundras över att hon morgonen därpå inte kände minsta spår av dagen-efter. Hon skulle förundras över smakerna hon upplevt, hon skulle rusa till bibliotek och bokaffärer och försöka leta reda på allt som fanns – och det var inte mycket – att läsa och lära om whisky. Snart insåg hon måste börja spara pengar och följa i Masataka Taketsurus fotspår. Det var dags att ge sig av. Problemet var mamma.

– Den där idén om att ge sig av till Skottland för att besöka whiskydestillerier, var inte särskilt populär när jag kastade ur mig den vid middagen en kväll. Eller rättare sagt, den var fullständigt oacceptabel. Jag blev tvungen att hitta på något annat.

Nödlösningen som till slut blidkade mamma blev en halvt påhittad historia om att åka till England för att studera språk. Ordet Skottland vågade hon inte nämna, men »språkstudier« i Edinburgh i England kunde väl gå an, om det bara gällde ett år, förstås. Löftet höll inte. Det är nu 23 år sedan det gavs och Misako har blivit brittisk medborgare.

– Jag gifte mig med whiskyn. Jag lärde mig den hårda vägen. Det var svårt att komma till den skotska landsbygden som ung japanska. Vid destillerierna tog man mig inte på allvar och man såg mig som något exotiskt och konstigt. Det var först när jag svängde in på den breda vägen som det lossnade, säger hon med ett skratt.

Det var gubbarna på puben som blev hennes universitet. Alla ville bjuda och hon lät sig glatt serveras och lotsas genom allt som fanns, och ju mer hon provade desto mer intresserad blev hon. Nu blev hon bara tvungen att ta reda på hur det kunde vara så stora skillnader mellan olika destillerier.

» Mitt intresse för whiskyn fortsatte att öka och för varje besök jag gjorde blev anteckningarna fler och fler.«

Ju mer engelska Misako lärde sig desto lättare blev det att besöka destillerierna, och för varje besök blev det mer och mer intressant.
Hon började föra anteckningar och så småningom fyllde hon block efter block med japanska krumelurer. När Misakos år i Skottland började gå mot sitt slut ville slumpen att en utbildning till turistguide skulle korsa hennes spår. Det blev ett samtal hem med ett »sorry mom, one more year«.

I början av 1990-talet började Misako att jobba som guide åt ett japansk-brittiskt reseföretag som arrangerade resor från Japan till Skottland. Det är snart 20 år sedan och sedan dess har det blivit otaliga guidningar både bland skotska slott och rökfyllda whiskykölnor.

– Mitt intresse för whiskyn fortsatte att öka och för varje besök jag gjorde blev anteckningarna fler och fler. En dag sa en vän till mig att jag borde samla ihop min anteckningar till en bok. Jag hade aldrig tänkt tanken, men hur det nu var så slog den rot och jag började, mest för min egens skull, att renskriva mina block.

Resten är som det brukar heta historia. Den första upplagan på några hundra exemplar har följts av fler och fler och fler. Den nya som snart kommer har vuxit till över tusen sidor, och måste nu kortas ner och redigeras – om bara tiden funnits därtill. Idag är Misako Udo en auktoritet i whiskyvärlden. Sedan fem år tillbaka är hon en del av den japanska dryckeskoncernen Suntory. Hon reser jorden runt och berättar om Yamazaki och Hakshu, och hon älskar det.

– Jag gifte mig med whiskyn och nu får jag ägna mig åt några av världens bästa destillerier så mycket jag vill. Och det vill jag, jag har inte ens en katt hemma i Edinburgh för att jag reser så mycket.
Alla vi som besöker mässor ska vara väldigt glada för Misako Udos lust att sprida sitt whiskyevangelium. Misako är ett levande bibliotek och en varm glädjespridare som alltid tar sig tid att växla några ord och servera en dram eller två av sitt hemlands allra godaste drycker.??