Pirater och spårvagnar hos Juuls
Det räcker med att säga Juuls så får många whiskyvänner något glansigt och frånvarande i blicken. Den lille forettning på Værndamsvej är förmodligen en av världens fem bästa whiskybutiker. Glöm den lille havfrue, vagtparader och rød pølse. Det är Juuls som gäller. Anledningen till att Juuls har fått ett så enastående rykte i whiskyvärlden är först och främst att utbudet är så stort. I synnerhet nu sedan man utvidgat verksamheten och slagit ut väggarna till det gamla bageriet intill. Juuls har agenturer för en lång rad betydande whiskymärken och för den som letar spännande single casks så väntar ett imponerande batteri med tappningar från Gordon & MacPhail, Chieftains och flera andra oberoende buteljerare, som är svåra att hitta någon annanstans.
– Vi försöker ge alla som kommer hit en upplevelse. Det är många svenskar som suttit nere i vår dybe mörke kælder och provat en god whisky eller två, det gör att man vill komma tillbaka, säger Jakob Bunch som jobbar i butiken.
Ping för Ardbeg och Macallan
Det som kanske mer än något annat givit Juuls ett aktat namn är de egna buteljeringarna. Några av dem rankas av Malt Maniacs och andra whiskykonnässörer som det bästa som går, eller dessvärre i många fall, har gått att få tag på. Hit hör till exempel den legendariska Ping 1. En Single Cask 1972 från Ardbeg som brukar nämnas som det allra bästa som någonsin har buteljerats av destilleriet, och det säger som bekant inte lite. Övriga »pingar« skäms minsann inte heller för sig. En sagolik Macallan på modiga 33 år och en magisk Ledaig från 1973 är veritabla toppnummer.
– Vi tog fram Ping-serien 2005 för att fira att jag jobbat 30 år i branschen, säger butiksinnehavaren Michael Madsen. Vår tanke var att göra en whisky för varje årstid. Sedan passade jag på att fylla femtio år 2007 och då tyckte vi att det var dags att fira igen så på min födelsedag den 14 maj tappade vi upp en Mortlach som var nästan på dagen lika gammal som jag. Det fick bli Ping 5.
Pingserien var dock inte den första egna serien. Det var istället »Juuls«, en serie som kom 2001 för att fira Juuls 75 år som butik med tappningar från Ardbeg, Talisker, Convalmore och inte minst en Springbank 1966.
Några kassar Springbank
– Vi hade med oss Springbank 1966 till den första whiskymässan i Kolding. Vi trodde aldrig att vi skulle kunna sälja en så dyr whisky. Den kostade 1 500 kronor. Men folk köpte hela kassar, de var som tokiga. Idag hade vi nog kunnat sätta både en och två nollor till på priset. Det har blivit en riktig samlarraritet, säger Michael och ställer fram den sista tomflaskan på bordet.
» Hit hör till exempel den legendariska
Ping 1. En Single Cask 1972 från Ardbeg som brukar nämnas som det allra bästa som någonsin har buteljerats av destilleriet.«
Spindlar och flygande pirater
Framgångarna med Juuls och Ping inspirerade Jakob och Michael till att fortsätta tappa egna fat. Nästa serie fick heta Flying. Idén till namnet kom från en kitchig vinetikett med vingar. Varje »flying« fick dessutom ett tillnamn som Spider, Dead Spirit och Pirate. Anledningen till den fantasirika nomenklaturen var att man ville ge varje whisky ett namn som på ett eller annat sätt anknyter till destilleriet den kom ifrån. Linkwood är känt för sin spindelväv i lagerhusen, på Millburn spökar det och Sjömannen på Bunnaflaskorna kallar »Juularna« för pirat. Flyingserien är kryddad med dansk humor, man vill att whisky ska vara »morsomt« och absolut inte högtidligt. Därför följer det med ett paket skorpor till Flying Shortbread, chokladguldpengar till Flying Pirate och så vidare. Trots att serien inte har mer än några få år på nacken så har den redan etablerat sig på samlarscenen. Ardbegtappningen Flying Turf betalas till långt över 20?000 kronor på auktionerna och flera av de andra buteljeringarna är mycket eftertraktade.
Tappning som på räls
Nyligen har Juuls lanserat ytterligare en serie med enkelfatstappningar. Den här gången är det Köpenhamns spårvagnsnät som varit inspiration, etiketterna återger med färg och grafik klassiska spårvagnslinjer i den danska huvudstaden. Linje 1 är Longmorn, 2 Ardmore, 3 Caol Ila, 4 Benrinnes och 5 nedlagda Glen Mohr. Den sista buteljerades redan 1997 så det är en tappning som fått vänta på sin publik.
– Vi kommer att fortsätta tappa fat i våra olika serier. Vi har många idéer, Ping kommer vi att reservera för speciella ändamål, men Flying och spårvagnar lär det komma fler, säger Jakob.
Det är med andra ord viktigt att hålla koll på www.juuls.dk framöver. Dessvärre är det inte möjligt att skicka whisky till Sverige från Danmark, men ett besök i Kongens by och Juuls »dybe kælder« är ju inte så dumt då och då, och den lille havfrue kan man som bekant se på vykort.